Reinfeldts ogenomtänkta miljötänkande

Ibland blir jag så irriterad på saker som Fredrik Reinfeldts säger. Han pratade precis i ett radioinslag i Ekot där han uttalade sig om Sveriges roll i begränsningen av växthusgaser.

Fredrik Reinfeld verkar inte vilja ta tag i saker och ting som har med miljön att göra. Han tror att tekniken kommer att lösa alla problem och vill inte fatta några ordentliga politiska beslut som försöker begränsa till exempel koldioxidutsläppen. Han säger att eftersom Kina släpper ut mer koldioxid än vi så behöver vi inte bry oss speciellt. Det spelar ingen roll vad vi svenskar gör påstår han. Vi har redan gjort så mycket. Tänk om alla resonerade så. Han har helt klart fel. Har vi råd och kan gå före ska vi göra det. Vi bor i ett rikt land. Jag önskar Reinfeldt kunde höja blicken lite. Om han funderade över att han, tillsammans med alla andra nu levande människor, delvis är ansvarig för hur jorden kommer att formas och se ut de närmaste miljoner åren, skulle han då fortfarande tycka att allt är frid och fröjd och inget man behöver fundera så mycket över?

Han säger dessutom att det är fel att ge till exempel svenska bilister dåligt samvete för att de släpper ut växthusgaser. Av det drar jag slutsatsen att Reinfeldt menar att man inte ska berätta hur verkligheten fungerar eller att framtiden ser ganska mörk ut för världen om vi inte gör någonting åt hur vi människor lever idag. Nä, folk kan ju må dåligt om de känner till det. Reinfeldt verkar resonera som så att vi behöver inte berätta det för folk eftersom allt kommer lösa sig med ny teknik ändå.

Sverige som är ett rikt land ska naturligtvis visa att det går att leva miljövänligt. Titta på hur många som hela tiden pekar på och framhåller Kalifornien och Schwarznegger som ett gott exempel, just genom att Kalifornien går före alla andra. De sporrar andra att följa efter. Men Reinfeldt verkar inte tycka att Sverige ska fortsätta ta täten. Vi har gjort vårt, tycker han. Nu är det u-länderna eller EU som måste fixa resten innan vi ska göra något mer själva. Självklart kommer länder som Kina säga att de inte tänker göra något eftersom vi i västvärlden redan förstört så mycket och dessutom lever så otroligt mycket mer slösande än de gör.

Vi svenskar bör gå i bräschen. Vi kan inte sitta ner och vänta på att någon annan ska göra det åt oss. Visst är det bra att Sverige har varit duktiga på att inte släppa ut så mycket. Men för att vi ska få en hållbar utveckling så måste vi inom 50 år minska utsläppen med kanske mer än 70%! Därför måste vi börja ordentligt redan nu. Det vi släpper ut nu ser vi i klimatet om 50 år. Vi kan inte börja fundera då på vad vi skulle ha gjort nu.

Hos Reinfeldt kan man se ett flertal feltänk när det gäller miljöproblem:

* Jag tänker inte göra någonting själv för det finns andra som är värre.

* Jag tänker inte göra någonting själv förrän någon annan gör någonting.

* Jag tänker inte göra någonting själv för det spelar ingen roll vad lilla jag gör.

* Jag tänker inte göra någonting för det löser sig nog av sig själv.

* Möjligen kan man även se ett: Jag tänker inte göra någonting, för det finns nog ändå inget större problem.

Har Reinfeldt aldrig funderat på att man brukar bana vägen genom att föregå med gott exempel? Man kan huvudsakligen bara ta ansvar för sig själv. Men det vill inte Reinfeldt. Det är precis den sortens tänkande som riskerar att förstöra förutsättningarna för människan och allt annat liv på den här planeten. För istället fram människor som vågar jobba för en hållbar utveckling. Man kan också hoppas att Reinfeldt öppnar ögonen och vågar se mot horisonten.

Här kan du hitta Fredrik Reinfeldts e-postadress om du vill skriva till honom.

Vad gör det om zebrorna försvinner?

För några år sedan såg jag ett tv-program om hur vi håller på att utrota våra närmaste släktingar chimpanserna, orangutangerna och gorillorna. Som det ser ut nu kommer de vara utrotade inom 50 år. Dagen efter tv-programmet berättade jag för en kollega om denna hemska sanning och om min frustration över att människor inte gör någonting. Hon svarade. "Jaha, och?"

Total tystnad från min sida. Jag blev liksom chockad av den kommentaren. Hon fortsatte: "Varför skulle jag bry mig? Om t ex zebrorna dör ut, det betyder ju ingenting för mig. Vad har jag för nytta av dem?" Jag fortsatte att vara tyst. Vad svarar man på det? Hon hade en helt annan världssyn än jag har. Jag sa till slut "Men är det inte underbart att det finns andra varelser än vi? Blir inte världen väldigt tråkig utan en massa andra biologiska arter än vi?" Hon svarade: "Men, jag har ju ingen nytta av dem!"

Hon har så fel. Vi har alla nytta av att det finns en mängd olika arter och en rik biodiversitet. Flera studier på sistone visar just att det behövs en rik ekologi och stor biodiversitet för att de arter vi lever av, det vill säga växter, fisk och andra djur, ska kunna överleva. Vi är en del av naturen, och det är dags att vi inser det. Vi behöver allt annat liv. Dessutom är det otroligt fascinerande att se och studera livet på den här planeten.

Moderaterna en katastrof för naturen

Det finns inget parti i Sverige som så fullständigt struntar i miljön och naturen som moderata samlingspartiet. Om man tittar på den föregående mandatperioden så har moderaterna konsekvent motarbetat alla förslag och förändringar som kan leda till en naturvänligare värld. De lovade dessutom att strunta i naturen den här mandatperioden också. Det skrämmande är att de nu har makten. Jag har svårt att tänka mig att en fjärdedel av svenska folket inte bryr sig om naturen, eftersom det var så många som röstade på moderaterna, utan jag antar att moderaternas väljare inte vet vad moderaterna jobbar för eller tyvärr tycker andra saker är viktigare. Som om vi skulle kunna överleva utan den övriga naturen. Om du röstar på moderaterna, och bryr dig om naturen, så hoppas jag att du talar om för dina politiker hur du vill att de ska jobba. Som det är nu så verkar moderaterna inte tycka att det finns några direkta miljöproblem. Reinfeldt sa direkt ut i valet att miljöfrågan inte är någon viktig sak. Han har visserligen senare sagt att det behövs en klimatplan, men han verkar ganska lam när det gäller att komma till handling. Om du inte gillar moderaternas miljöpolitik tycker jag du ska skriva till en av riksdagens, eller din kommuns, moderater och säga vad du tycker.

Här kan du hitta riksdagens moderatpolitiker.

SNF: Sagt och gjort i miljöpolitiken.
SNF: Miljöfrågorna blir allt tyngre
SNF: Miljöpolitiken och valet 2006: en samling av artiklar

Rymdfeber - Äventyr STS-116

Det är rymdfeber i alla svenska medier nu eftersom vi har en svensk svävande en bra bit ovanför jordytan. Jag är avundsjuk på Christer Fuglesang. Tänk att få se ner/upp/åt sidan på den blå juvelen med dess tunna atmosfär. Det måste vara sjukt vackert. Problemet är att jag nog skulle bli grymt åksjuk i tyngdlöst tillstånd. Bilderna från NASA är helt otroliga. Klicka på bilderna för högupplösta versioner. När man ser bilder som dessa inser man hur små vi människor ändå är i det stora hela trots våra fantastiska förmågor. Visst är verkligheten vacker.

Här är en länk till NASAs gallerisidor.

Bokrecension: Trollsländor i Europa - Åke Sandhall

När jag ändå skriver om trollsländor så kan jag passa på att rekommendera boken Trollsländor i Europa av Åke Sandhall, 2:a upplagan, från Stenströms bokförlag AB/Interpublishing år 2000, ISBN 91-86448-39-0. Det är en stor bok om alla europas troll-, flick- och jungfrusländearter. Sandhall är en erkänd insektsfotograf som har gett ut ett flertal böcker om insekter. Arterna är illustrerade med fotografier. Boken presenterar 94 arter. Man har påträffat ca 55 arter i Sverige. Den här boken innehåller 320 bilder på trollsländor. Till varje art finns en kort beskrivning om i vilken biotop man kan finna arten, samt hur den lever och fortplantar sig. Det finns även en kort beskrivning av flygtid, storlek, utvecklingstid samt en utbredningskarta. Texterna kan ibland vara i kortaste laget. I boken finns en allmän beskrivning över trollsländors utseende, liv och leverne samt hur man kan insamla, preparera och fotografera trollsländor. Det finns också en illustrerad bestämningsnyckel med 354 stiliserade teckningar som gör att man kan artbestämma en infångad trollslända. Tyvärr är det inte helt lätt att artbestämma trollsländorna. I övrigt är det en mycket fin bok med fina bilder och beskrivningar på dessa vidunderliga djur.

Sidonot. Länsstyrelsen i Östergötland har under flera år haft ett inventeringsprojekt av dagfjärilar där intresserade har kunnat välja en ruta i landskapet och räkna fjärilsarter i denna. Det är planerat att fortsätta även nästa år. För fjärilsprojektet tog länsstyrelsen fram ett speciellt artbestämningsblad som skulle vara lättanvänt i fält. Nu planerar de att starta ett liknande inventeringsprojekt för trollsländor som eventuellt kommer att starta 2008. Förhoppningsvis gör de en användarvänlig bestämningsnyckel enbart för svenska förhållanden och som går att använda i fält.

Trollsländor är fascinerande djur.

Radiostyrd trollslända

Trollsländor är mycket häftiga djur. Som artgrupp har de funnits i minst 320 miljoner år. De är otroligt skickliga flygare som jagar andra flygande insekter. Nu har företaget Wowwee, som tillverkar olika leksaksrobotar, konstruerat en radiostyrd trollslända. Den är planerad att säljas i vår. En batteriladdning ska räcka till 15 minuters flygning. När man ser filmerna nedan så ser man att den självklart inte flyger riktigt lika bra som en riktig trollslända. Men den flyger. Häftigt.



Här finns en till film där en radiostyrd trollslända flyger runt i en lokal fylld av robotar.

Behöver minska koldioxidutsläppen

I en artikel i DN så skriver de om att några Chalmers-forskare vid institutionen för energi och miljö har räknat ut att vi måste minska våra utsläpp till max 2,8 ton koldioxid per år och person till år 2050 för att lyckas begränsa den globala uppvärmningen till enbart 2 grader. Hittills har temperaturen stigit 0,7 grader under 1900-talet. 2,8 ton koldioxid är den mängd som släpps ut av en personbil som körs 1500 mil. Idag släpper en genomsnittssvensk ut 6 ton koldioxid per år. En familj på två vuxna och två barn äter mat som genererar ca 5 ton koldioxid. Vi behöver med andra ord förändra en hel del för att nå fram till 2,8 ton per person och år istället. Helt klart krävs det ny teknik samt ändrade levnadsbeteenden. För att klara detta ger professor Kristian Lindgren några förslag på vad som behöver förändras:

• Effektiviseringar: snålare bilmotorer och fordonskonstruktioner.
• Andra energikällor: Mer vindkraft (för el), biobränslen (i första hand för värmeproduktion i industrin och bilar). På sikt måste solenergin komma in på allvar.
• Lagring av koldioxid: Koldioxid fångas upp från skorstenar och lagras nere i berggrunden.
Globala överenskommelser om utsläppsbegränsningar.

Artikel i DN.

Smartare konsumtion ger mindre koldioxidutsläpp

I DN idag skriver de om projektet "Konsumera smartare" där man låtit 40 Stockholmsfamiljer samla ihop sina inköpskvitton under 3 månader för att sedan utifrån dessa kunna beräkna hur stora koldioxidutsläpp de genererat. Maten är en stor orsak till miljöbelastningen. Det beror delvis på att det går åt mycket energi till att producera mat, men en stor orsak till koldioxidusläppen beror också på de långa transporterna av matprodukter över världen. Det gör stor skillnad om man väljer närproducerat.

DN listar dessa tre saker man kan göra för att spara in ca 4 ton utsläpp av koldioxid under ett år:

1. Minska bilåkningen. Fem färre mil i veckan motsvarar ungefär ett halvt ton koldioxid per år.
2. Undvik långa flygresor. En Thailandssemester för två motsvarar ungefär 1,8 ton koldioxid per person.
3. Byt till nio lågenergilampor hemma. Du sparar 250 kilo koldioxid under deras livslängd.

Länkar till DN:s artiklar om projektet. Här, här och här.
Länk till Stockholms Stads handlingsprogram mot växthusgaser.

Jaktsamarbete mellan två olika fiskarter

Samarbete mellan djurarter är ovanligt, men nu läste jag på Malin Sandströms blogg Vetenskapsnytt om en studie publicerad i PLoS Biology. I artikeln redogör de för hur två olika rovfiskarter samarbetar och kommunicerar med varandra för att lyckas fånga byten. Rovfisken Plectropomus pessuliferus (eng. grouper) jagar ute i det fria vattnet runt korallrev medan rovfisken muränan jagar inne bland korallreven och kan nå in i trånga utrymmen. Bytesfiskar flyr från den ena rovfiskartens attackförsök och då kan den andra arten fånga bytet istället. Man har upptäckt att de två rovfiskarterna ofta simmar tillsammans och att när hungriga P. pessuliferus vill jaga så skakar de på huvudet för att meddela det till muränan. Rovfiskarna sväljer bytet helt och delar alltså inte med sig av bytet, men uppenbarligen så är det effektivare för de två arterna att jaga tillsammans. De tjänar på samarbetet även om de inte delar med sig.

I Frans B.M. de Waals sammanfattande artikel i PLoS skriver han att vi människor antagligen övervärderar vår egen kognitiva förmåga, att den inte har den stora betydelse vi tror för komplexa beteenden, samt att vi antagligen undervärderar många "lägre" djurs intelligens. Som han skriver i artikeln, det är egentligen fel att inordna oss och alla djur i någon form av evolutionär stege. Djur är anpassade till en viss nisch och uppvisar intelligenta beteenden i förhållande till deras eget levnadssätt och de utmaningar de möter.

Tänkte att jag kan ta upp ett samarbete mellan djur som förekommer här i Sverige. Olika småfåglar såsom svartmes, blåmes, tofsmes, talgoxe, kungsfågel, talltita och trädkrypare samlas ofta i flockar som drar runt och söker föda i träden. De verkar inte konkurrera om födan då de letar mat på olika delar av träden. Däremot får de extra skydd mot rovfåglar eftersom fler fåglar i mesflocken innebär fler ögon som kan upptäcka faror. Fåglarna har liknande ljud för att varna för fara.

(Rättelse angående mesarnas konkurrens ifrån en evolutionsbiolog insatt i mesarnas beteende: "Mesarna konkurrerar, men pga av storleksskillnader (=dominans) blir de minsta hänvisade till de yttersta delarna så att konkurrensen blir mindre. Tar man bort talltita och tofsmes (de dominanta) tar svartmesarna över de inre delarna av trädet. Så fördelningen är ett resultat av konkurrens." De är alltså konkurrerande arter med avseende på födan precis som rovfiskarna ovan, men mesarna samverkar genom att upptäcka faror.)

Länkar:
• Artikeln i PLoS: Redouan Bshary - Interspecific Communicative and Coordinated Hunting between Groupers and Giant Moray Eels in the Red Sea
• Vetenskapsnytts blogg om fisksamarbetet.
• de Waals sammanfattning i PLoS om den vetenskapliga artikeln
• ScienceDaily om studien.

Film 1: En grouper som signalerar till en vilande muräna.
Film 2: En grouper och en muräna som simmar iväg tillsammans efter att groupern har signallerat.
Film 3: En grouper som signalerar ovanför gömstället för ett byte som undkommit jakten.
Film 4: En muräna som kommer till stället där groupern har signallerat

Nätbaserad universitetskurs om medvetandet

Nu anordnar Center for Consciousness Studies vid University of Arizona en nät-baserad kurs om medvetandet igen, Consciousness: The Webcourse. Jag gick den kursen för ett och ett halvt år sedan och kan verkligen rekommendera den. De har tydligen ändrat den lite och de kommer även att ha röstföreläsningar och inte bara diskussionsforum, e-post och skrivna föreläsningar. Kursen kommer att gå mellan den 22 januari och 9 april 2007. Kursavgiften ligger på 115-315 USD beroende på när man registrerar sig och om man är student eller inte. De brukar också ha ett antal stipendier (scholarships) som man kan ansöka om för att kunna gå utan kostnad. Ansvariga för kursen är Bernard J. Baars, mest känd för sin Global Workspace Theory, samt neuropsykologen Thomas Z. Ramsøy. Katie McGovern och Stuart Hameroff kommer att gästföreläsa. Om man anmäler sig före den 18 december är avgiften lägre.

Du kan läsa mer om kursen här:
Consiousness: The Webcourse
Center for Consciousness Studies

Programserien Planeten

Har du inte sett programserien Planeten i SVT än? Se till att du gör det. De fyra programmen beskriver vad som händer med vår planet och dess liv på grund av hur människan lever. Om alla människor på planeten skulle leva som vi svenskar gör så skulle vi behöva 3 jordklot. Vi måste ändra våra konsumtionsvanor och levnadssätt NU, innan det är för sent. Köp färre prylar. Res mindre. Spara energi. Påverka politiker och medmänniskor. Det går att leva gott och värdefullt ändå, eller kanske snarare just på grund av det. Annars finns risken att det så småningom inte går att leva alls. Försök att låta miljöaspekten väga in vid dina val. Du har valmöjligheten att förändra.

SVT:s sida Planeten

Webb-TV: Fyra program samt diskussioner