Viktigt att behandla depression

Ungefär varannan kvinna och var tredje man drabbas någon gång i livet av depression. En nyligen framlagd studie visar att bara ungefär hälften av alla personer med depression beräknas söka hjälp inom sjukvården. Man vet att det är viktigt att behandla depression eftersom det annars finns risk för att den blir långvarig. Depression ger bland annat nedsatt mental flexibilitet, sämre kreativitet och långsam tankeförmåga. Detta har i en ny studie visats gälla även för de som inte söker sjukvård. Det påverkar hur de klarar av sin vardag. Studierna visar dessutom att hälften av de undersökta fortfarande var sjuka efter 3 år, samt att även om depressionssymtomen försvunnit så kvarstod den nedsatta tankeförmågan.

Se mer information på Hjärnfondens sida.

Högfunktionell autist berättar

Eftersom jag skrev om empati-förmåga igår passar det att jag rekommenderar ett annat radioprogram idag, nämligen Samtal pågår som idag innehöll ett samtal med Iris Johansson som är drabbad av en högfunktionell autismstörning. Iris berättar om hur det är att leva med bara små glimtar av känslor, hur hon som 12-åring började försöka lära sig att bete sig "vanligt" genom att studera andra och härma deras beteenden och minspel. Det är intressant att höra henne berätta om sina upplevelser och hennes försök till beskrivningar av sitt inre.

"Det är ett ingenting. Det är inte så att det är tomt. Är det tomt så tänker man sig att det inte är någonting, men det är en massa på insidan. Samtidigt så är det ett ingenting. Det är intigt. Det betyder ingenting eller det har ingen koppling. Det är som, om du tänker dig ett möblerat rum, och så släcker man ljuset. Allting finns ju, likaväl som när ljuset är tänt, men när ljuset är tänt så vet man ju. Då ser man ju saker och ting. Då har man relation till det som är där. Men väldigt ofta så är det ljuset släckt, och då är det bara intigt fast att jag vet mycket väl att det finns en massa där inne. Men eftersom jag inte har någon kontakt med det så är det som om det vore tomt eller som det inte fanns någonting."

Hon beskriver hur saker inte spelar någon roll för henne, att hon inte kan göra saker för andras skull, har svårt att samarbeta och samspela med andra, att hon saknar skuld och skamkänslor, inte saknar sitt barn eller andra människor, hur hon ibland måste röra på kroppen för att motverka den obehagliga upplevelsen av tomhet. Då hon inte kan känna att hon sårar andra, så brukar hon i de situationerna säga att "Gör det du behöver för att upprätta dig själv i det här". Hon saknar inte upplevelsen av känslor eftersom hon inte vet vad det är för något. Däremot har hon tränat hårt på att försöka bete sig och vara som andra.

Vad har hon för drivkrafter? För henne är livet livets mening och värdet finns i att man finns. Det vi gör på jorden är att skaffa massa erfenheter och upplevelser som vi berikar universum med när vi dör. Livet är ett hårt arbete som kan ge ett uns av lycka. Lyckan för henne är att det blir ljust inuti, inte blir stereotyper och tvångstankar samt att hon har flyt i tanke och görande.

Mycket fascinerande att höra hennes berättelse.

Iris Johansson arbetar själv med att handleda de som arbetar med personer med störningar. Hon har skrivit boken "En annorlunda barndom".

Sänds även i P1 kl. 21.03, 00.35 och på lördag kl. 18.15.
Webbradio
Mp3
30-dagarsarkivet

Vad är empati?

Vad är empati eller medkänsla? Hur uppstår empati hos en person? Är det en förmåga man kan lära sig? Hur kan man mäta empati? Är empati alltid någonting bra, eller kan det ge negativa effekter? Dessa frågor och fler diskuteras i radioprogrammet Filosofiska rummet - "Empati - så funkar det" som sändes i P1 idag. Gäster i studion var professorn och författaren Stefan Einhorn, doktorn i psykologi Jakob Håkansson Eklund som grundat Svenskt Empaticentrum, samt filosofen och författaren Thomas Anderberg.

Det var ett mycket hörvärt program. Man kan lyssna på programmet i real-audio-format i en vecka. Det går även att hitta programmet i 30-dagarsarkivet, samt ladda ner det från podradioarkivet i form av en mp3-fil.

Tvillingstudier tyder på att empatiförmåga till hälften beror på ärftliga faktorer och resten på miljö- och inlärningsfaktorer.

Ett bra citat från Stefan Einhorn,
"Empati är ett väldigt viktigt verktyg för att göra gott. För att om vi följer bara den gyllene regeln och behandlar andra människor som vi själva vill bli behandlade, så blir det ju ibland fel eftersom människor tänker olika, har olika behov och har olika önskemål. Jag brukar istället säga att vi ska behandla andra människor som de behöver bli bemötta. Då frågar man sig, hur vet man hur en medmänniska vill bli bemött? Den frågan kan man bara besvara på två sätt. Det ena är att man frågar. Det andra är att man utvecklar och använder sig av sin empatiska förmåga, sin förmåga att känna in en annan människas inre värld."

Musik på hjärnan i radio P1

De hade ett inslag om musik och hjärnan i programmet Vetenskapsradion-Forum häromdagen. Visst är musik ett märkligt och fantastiskt fenomen. Det har en så stor effekt på oss människor.

Saxat från SR:
"Musik har en enastående förmåga att påverka oss, den kan göra oss glada, nedstämda eller pigga. Forskarna är ännu inte säkra på vad det beror på, men klart är att musik påverkar mycket större delar av hjärnan än till exempel tal. Vi hör musikern och neurologen Daniel Levitin som nyss utkommit med boken ”This is Your Brain on Music”, samt musikterapeuten Holly Miller."

Programmet går att höra i repris på lördag den 27 januari kl. 15:35 eller så kan man lyssna på det här på webben där det finns tillgängligt i nästan en månad till.

Steven Pinker om medvetandet

Psykologiprofessorn Steven Pinker har skrivit en bra, översiktlig och läsvärd artikel i Time Magazine om en del av vad vi vet och hur vi tänker om medvetandet idag. Läs den.

Artikeln The Mystery of Consciousness i Time.

Djuretik-symposium i Stockholm i sommar

Centrum för bioetik i Uppsala och Stockholm kommer att ha ett symposium i juni i Sandhamn med titeln Searching for the Animal of Animal Ethics. Under två dagar kommer man att diskutera hur man definierar djur, djuretik, om vad dagens vetenskap säger om olika djurs egen eventuella moral och etik, hur man kan studera djurs välmående samt konsekvenser för djuren beroende på vad för djuretik vi har.

Citat från mail om symposiet:
"Animal ethics concerns the moral status of animals and our human right to use animals in research and agricultural production. How well-founded is the bioethical concept of “an animal”? The aim of the symposium is to develop and concretize the bioethical notion of an animal by asking what contemporary ethology, evolutionary psychology and animal science teaches us about the morally relevant abilities of animals. Is animal welfare something that we are supposed to measure physiologically or can animals communicate their welfare via expressive behaviour? Can moral behaviour be observed in animals? What can we mean by “natural behaviour” in a domestic animal? Considerations in animal ethics can have far-reaching consequences for the use of animals in biomedical research and for agricultural animal husbandry. Scrutiny of the concept of what an animal is, is therefore urgent."

Mer information om symposiet kan du hitta här.

Filosofiska rummet: Jag och min nya hjärna

I radioprogrammet Filosofiska rummet i P1 den 14 januari diskuterade man om vad som händer ifall man byter ut eller tar bort olika delar av hjärnan. Förändrar detta vårt Jag? Vad är ett Jag? Hur förhåller det sig till hjärnan? De höll en enkel diskussion, som tyvärr inte hann bli så djup, men ändå intressant. De som diskuterade var Martin Ingvar, professor i neurofysiologi, Åsa Vikfors, docent i teoretisk filosofi, samt Lars Bergström, professor emeritus i praktisk filosofi. Intressant att lyssna på. Jag hade gärna varit med i debatten.

Du kan lyssna på programmet här i åtminstone tre veckor till.

Ett nytt år

Det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen. Solen lyser ute och landskapet är äntligen täckt av ett tjockt snölager. Jag ska försöka få in lite fler inlägg om medvetandet i år.