Människor äter mer och mer kött. Det går hand i hand med att välståndet i världen ökar. Enligt en rapport som nyligen kom ut från FN-organisationen FAO så är den ökande köttproduktionen även ett ökande miljöhot för världen. Köttätandet genererar mer växthusgaser i världen än bilåkandet. Den alltmer industrialiserade djurhållningen använder allt mer resurser och ger upphov till mer växthusgaser från produktionen och djuren själva.
Djurproduktionen står för totalt 18 procent av växthusgaserna; 9 procent av koldioxid-utsläppen, 37 procent av metan-utsläppen (som är 23 gånger mer växthuspotent än koldioxid), 64 procent av kväveoxid (som är 296 gånger mer växthuspotent än koldioxid) samt 64 procent av ammoniak-utsläppen som bidrar till försurningen. 30 procent av jordens landareal används för djuruppfödning. I till exempel Latinamerika har 70 procent av skogen huggits ner för att omvandlas till betesmark.
Det högenergetiska fodret till djuren ökar kraftigt på metanutsläppen och ger bukproblem för korna. Foder- och djurproduktionen ger även ökade usläpp av pesticider, hormoner och antibiotika och påverkar grundvatten samt vattentillgång negativt. Idag står kött- och mjölkdjuren för 20 procent av all djur-biomassa på land.
Vill man som privatperson minska sin påverkan på klimatet så är det en bra idé att dra ner på sitt köttätande.
Bokrecension: Att förstå medvetandet hos människor och andra djur - Daniel C. Dennet
Daniel C. Dennet - Att förstå medvetandet hos människor och andra djur, Natur och kultur, ISBN 91-27-06931-1, 183 sidor. (Orginaltitel: Kinds of Minds: Toward an Understanding of Consciousness, 1996)
Daniel Dennet har haft en hel del inflytande på de filosofiska diskussionerna inom medvetandefilosofin de senaste 15 åren. Hans mest kända bok är Consciousness Explained. I boken Att förstå medvetandet hos människor och andra djur beskriver han sina tankar om hur olika medvetanden har utvecklats genom evolutionen. Han skriver om intentionalitet, dvs hur något handlar om eller relaterar till någonting annat, intentionella system och representationer.
Dennet går in på sitt kända begrepp "det intentionella perspektivet" (eng. intentional stance). Det intentionella perpektivet innebär att man betraktar ett ting, en varelse eller ett system som om det är en agent som har mål, önskningar och avsikter med sitt beteende. Intentionella system är alla ting vars beteende går att förutsäga av och förklara utifrån det intentionella perspektivet, och kan vara sådana saker som självreplikerande makromolekyler, termostater, amöbor, växter, råttor, fladdermöss, människor och datorer. Vi kan studera saker ur ett fysiskt perspektiv, ett konstruktionsperspektiv eller intentionellt perspektiv. Genom att använda det intentionella perspektivet som verktyg, men med viss försiktighet, kan vi enligt Dennet förstå hur medvetanden och sinnen har uppkommit.
Därefter går Dennet igenom olika typer av sinnen och medvetanden som uppstått under evolutionen; enkla 'darwinistiska' varelser som reagerar automatiskt på stimuli, 'skinnerska' varelser som kan lära sig av erfarenheter genom stimulus-respons, 'popperska' varelser som kan representera den omgivande verkligheten i sina 'psyken' och därmed testa beteenden där först, samt 'gregorianska' varelser som har ännu mer avancerade representationer i form av självmedvetanden, språk och kultur. Dennet menar att människan är ensam om vår typ av medvetande då vi har förmåga till ett avancerat språk och självreflektion. Vi består dock även av de enklare systemen. Till syvene och sist består vi alla av små mikrorobotar i form av molekylära maskiner. Dennet tycks anse att språket är en avgörande del för det mänskliga medvetandet. Människan verkar dessutom enligt Dennet vara den enda som kan lida även om andra djur också kan känna smärta.
Dennet har många bra poänger med sin evolutionära syn på olika typer av medvetanden. Tyvärr tycker jag att boken kan kännas lite luddig ibland och man får ingen klar bild av vad Dennet anser att medvetandet är för något. Jag känner mig också osäker på vad Dennet egentligen anser om skillnader eller icke-skillnader mellan perception, tankar, språk, självmedvetande, medvetna och omedvetna processer, och angränsande begrepp. Han är till exempel känd för att ifrågasätta qualia-begreppet.
Luddigheten kan möjligen till viss del bero på översättningen. Det kan till exempel vara lite förvirrande när det engelska ordet mind översätts till det svenska ordet medvetande. Även om ordet mind ofta används synonymt med ordet consciousness i engelskan så har det ofta en betydligt bredare användning. Conciousness betyder medvetande, medan mind används som sammanfattande ord för medvetande, perception, minne, tänkande med mera, vilka också består av omedvetna processer. Det finns med andra ord inget bra svenskt ord att översätta mind till. Själv brukar jag vilja använda ordet psyke eller sinne i översätting för mind, men i den här boken har de valt medvetande både för mind och consciousness.
Boken är kortfattad och ger en introduktion till Daniel C. Dennets idéer.
Många svenskar är med rätta oroade över att många regnskogar huggs ner runt om i världen. Vad en hel del svenskar tyvärr oftare är omedvetna om är att våra egna sista gammelskogar snart är borthuggna. Med dessa skoger försvinner också livsutrymmet för en mångfald olika organismer. Mängder med arter håller på att försvinna. Större delen av Sveriges skogar är idag förändrade av modernt skogsbruk. Det finns inga urskogar längre. Många människor har svårt att se att det skulle vara något problem med naturen eftersom det finns mer skog i Sverige än någonsin tidigare i historien, men tyvärr består skogen bara av plantager eftersom gammelskogarna blivit kalhuggna och omvandlade till produktionsskog. Naturen består mer och mer av monokulturer, dvs en-arts-samhällen. Det finns bara ett fåtal trädsorter och alla träd i skogen har samma ålder. Det finns inte plats för naturen längre i vår natur.
Det återstår mindre än 5% gammal naturskog (skog med liten påverkan från människor) kvar i Sverige. Bara 1,5 procent av skogen är skyddad mot avverkning. Forskning visar att 10-20 procent av den produktiva skogen behöver skyddas för att man ska kunna bevara den biologiska mångfalden. Över 1600 arter är rödlistade, dvs hotade, idag. Det är med andra ord EXTREMT bråttom att spara den sista lilla rest gammelskog som finns kvar innan den är bortsågad. Tyvärr jobbar politikerna väldigt långsamt med det här. Skyddsarbetet kommer inte ens upp i den takt som man hittills har lagstadgat om. Tyvärr tar dessutom många av de privata skogsägarna och de stora skogsbolagen alldeles för lite hänsyn till skogen. Därför har nätverket Skydda skogen kommit med uppropet Skydda Sveriges Gammelskog i dagarna. De har startat en namninsamling som ska lämnas till regeringen för att försöka få dem att ta denna fråga på det allvar den kräver. Om du bryr dig om Sveriges sista gammelskogar: gör din röst hörd! Tipsa även andra.
Vill man se nutida dinosaurier är det bara att ta kikaren och gå ut i skogen och spana in fåglar, men nu finns det även chans att få se förhistoriska dinosaurier. Åtminstone om man bor i Australien, och om man godtar att djuren är mekaniska. Dinosaurierna går att beskåda i föreställningen Walking with Dinosaurs - the Live Experience. I videon ovan kan man se hur man har byggt de mekaniska dockorna i naturlig storlek. Häftigt. I den länkade videon nedan kan man se delar ur föreställningen och när djuren blir klappade av människor.
Idag fick jag ett mejl från Pressbyrån där de kungör att de hädanefter kommer att sälja kaffe som är miljövänligare och mänskligare för producenterna. Det är ett bra initiativ. Det kaffe de köper in ska hädanefter vara certifierat av Rainforest Alliance. Pressbyråns kungörelse. Rainforest Alliance.
